10

jun 2019

Pengaregnet: Så mycket drar Sveriges nya EU-parlamentariker in

Svenska politiker som går från riksdagen till Europaparlamentet får ett gigantiskt lönelyft. Men pengaregnet slutar inte där. Dagens Industri går igenom vad ledamöterna har rätt till i arvode och andra ersättningar.

Hela 16 av Sveriges 20 nyvalda Europaparlamentariker gör debut i Bryssel. Bland dessa hittas allt från tidigare ministrar och nuvarande riksdagsledamöter till lokalpolitiker och tjänstemän inom näringslivet.

De fyra som har blivit omvalda är Fredrik Federley (C), Jytte Guteland (S), Malin Björk (V) och Peter Lundgren (SD).

För de svenska riksdagsledamöterna så handlar det om ett lönelyft på drygt 39 procent: från riksdagens 66.900 kronor i månaden till Europarlamentets 8.758 euro, motsvarande 93.014 kronor i månaden.

Efter EU-skatten och försäkringsavgifter, som alla ledamöter betalar, landar det på motsvarande 72.484 kronor i månaden. Därtill betalar de svenska ledamöterna svensk skatt utifrån sina totala inkomster, där skatten som betalas till EU räknas av.

Ledamöterna har rätt till ålderspension från det att de fyller 63 år. Den uppgår till 3,5 procent av arvodet för varje helår på posten. Som mest kan man få ut 70 procent av arvodet.

Ett antal olika ersättningar kan tas ut då arbetet innebär att ledamöterna måste arbeta utanför Sverige.

Vid sammanträdena i Bryssel eller Strasbourg ersätts ledamöterna för den faktiska resekostnaden för att närvara. Man ersätts för kostnaden för en flygresa i affärsklass, en tågresa i första klass eller med 0,53 euro per kilometer vid bilresa. Man ersätts även för att täcka andra resekostnader, baserat på avståndet och restiden.

Då ledamöterna ofta måste resa inom eller utanför landet där de valts så ersätts de med upp till motsvarande 47.303 kronor per år.

För tjänsteresor i Bryssel eller Strasbourg får ledamöterna en schablonersättning om motsvarande 3.400 kronor per dag, för att täcka övernattningar eller andra kostnader. Ersättningen halveras om ledamoten uteblir från mer än hälften av omröstningarna med namnupprop under dagar med omröstningar i kammaren.

Vid sammanträden utanför EU ligger traktamentet på 1.700 kronor per dag, med separat ersättning för hotellräkningar.

Europaparlamentets ledamöter får även en särskild ersättning för ”allmänna utgifter”, som ska täcka kostnader för det parlamentariska arbetet, exempelvis kontorskostnader, datorer, representation och anordnande av konferenser. Här handlar det om motsvarande 47.930 kronor per månad.

Denna summa halveras om ledamoten uteblir utan rimligt skäl vid minst hälften av plenarsammanträdena under ett parlamentsår. Parlamentet tillhandahåller inredda kontor för ledamöterna i både Bryssel och Strasbourg.

Ersättningen har tidigare kritiserats, då många av ledamöterna har betalat in pengarna direkt till sin partikassa – vilket är strikt förbjudet – eller har behållit dem själva. Det har även framgått att en del av hemmakontoren som angivits inte har existerat. EU-parlamentet begär dock inga kvitton.

Europaparlamentarikerna har även rätt till en ersättning om två tredjedelar av sina sjukvårdskostnader

När mandatperioden löper ut har ledamöterna dessutom rätt till en så kallad övergångsersättning. Den motsvarar arvodet för en månad per år som de varit ledamöter, och betalas ut under högst två år.

Utöver ersättningarna från Europaparlamentet kan ledamöterna därtill tjäna stora pengar på sidouppdrag. I mars rapporterade DN att Liberalernas Cecilia Wikström, som petades från listan inför vårens val, var den svenska EU-parlamentarikern som tjänade överlägset mest på sidouppdrag. Med drygt 800.000 kronor om året från styrelseuppdragen i strålknivsbolaget Elekta och industribolaget Beijer Alma landade hon på plats 13 av de 751 ledamöterna i Europaparlamentet sett till sidoinkomster.

Hur mycket de nya svenska ledamöterna kommer att tjäna vid sidan av sina uppdrag återstår att se.

Christopher Jungstedt |Dagens Industri