5

Jun 2019

Snart superbilligt att starta bolag – ”måste våga testa”

Fler ska ha råd att bilda aktiebolag, slår regeringen fast med ett förslag om att halvera kapitalkravet. Kritiker anser att reformen spelar kriminella i händerna. 

”Utredningen har tagit det i beaktande och kommit fram till att 25.000 kronor är ett lagom krav”, kommenterar Helena Lindahl, riksdagsledamot för Centerpartiet. 

Regeringen går nu till handling med den sänkning av kravet på aktiekapital som aviserades i Januariavtalet – en av Centerpartiets käpphästar under valrörelsen.

Från den 1 januari nästa år kommer det bara krävas 25.000 kronor i insatskapital för att starta aktiebolag. Det är hälften så mycket som dagens nivå – som i sin tur är en halvering av det kapitalkrav som gällde före 2010.

”Många företag, inte minst i tjänstesektorn, har egentligen inget behov av 50.000 kronor i aktiekapital. Det är en börda som vi vill lätta”, säger Helena Lindahl, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Centerpartiet.

Förra sänkningen gav raketskjuts åt nybildandet av aktiebolag. Mellan 2010 och 2018 ökade aktiebolagen i landet med 60 procent, enligt statistik från Bolagsverket och Visma Spcs.

De allra flesta bolag (95 procent) bildas med lägsta tillåtna aktiekapital. Förhoppningen är nu att elda på antalet tjänsteföretag som ofta kan starta utan kapitalkrävande investeringar.

”Jag tycker att det är en jämställdhetsfråga. Bland företagare i tjänstesektorn är kvinnorna i majoritet, inom övriga sektorer dominerar männen. Vi behöver hjälpa till att få fler kvinnor att starta och driva företag – de är inte mindre entreprenöriellt lagda än männen”, säger Helena Lindahl.

Kritiker menar att det inte är nivån på aktiekapitalet som står i vägen för nyföretagandet?
”Sänkningen är ett sätt att underlätta, det är ingen mirakelkur. När aktiekapitalet sänktes från 100.000 till 50.000 kronor såg vi en ökning av nyföretagandet – det är siffrorna vi har att gå på.”

Reformförslaget har också väckt kritik för att spä på andelen kriminella aktiebolag. Enligt UC är omkring en tredjedel av alla konkurser oseriösa bolag som missbrukar aktiebolagsformen.

Helena Lindahl anser dock att möjligheten att spurta på nyföretagandet väger tyngre än risken att spela ljusskygga aktörer i händerna.

”Utredningen har tagit det i beaktande och kommit fram till att 25.000 kronor är ett lagom krav. Det finns alltid baksidor och ekobrott kan vi inte komma ifrån. Men vi måste våga testa modellen och utvärdera om den får fler att vilja starta och driva företag”, säger Helena Lindahl och fortsätter:

”En del av kritiken handlar också om att fler företag leder till fler konkurser. Jag anser att det är en konsekvens man får leva med om det innebär att fler människor får möjlighet att göra verklighet av sina drömmar.”

Hur efterfrågad är reformen?
”En sänkning av aktiekapitalet är inte mol allena den lösning som bidrar till ökat företagande, utan en av flera åtgärder i Januariavtalet, som lägre arbetsgivaravgifter och förändring av LAS. Man får se den som en del i sammanhanget.”

Linnea Bolter | Dagens Industri