23

feb 2019

Forskare – Statliga pengar slösas på stöd

Till vardags forskar Jason Potts vid Royal Melbourne Institute of Technology i Australien – ett land som trots avståndet har många likheter med Sverige. Båda är i dag exportintensiva och högteknologiska ekonomier som står inför utmaningen att växa samtidigt som befolkningen åldras.

Avgörande för tillväxten är innovationer och näringspolitiken styr innovationsklimatet, men Jason Potts – som bland annat har studerat bolag inom 3D- och blockchain-teknik – menar att politiker ofta gör fel. I stället för att åtgärda de regelverk som spelar roll slösas gärna pengar på riktade stöd.

“Mycket av den näringspolitik som i dag riktas mot tekniksektorn bygger på en logik som fungerade för 50 år sedan när regeringar ville stödja försvars- eller rymdindustrin”, säger han.

”När innovatörer försöker gå från innovation till affärsmöjlighet är den svåra delen att förstå regelverket – är din affärsidé ens laglig? Om du som entreprenör kan hantera de frågorna är finansieringen knappast ett hinder. Om inte lär inte statliga pengar inte lösa dina problem ändå.”

Det handlar inte om små summor heller. Som exempel uppgick statligt stöd till företag och offentligt riskkapital till 28 miljarder kronor året 2011, enligt siffror från forskningsinstitutet Ratio. Det handlar om statliga inkubatorsatsningar, subventionerade lån, olika former av direkta stöd för att initiera ’innovativa projekt, eller statligt riskkapital, ofta med en regional prägel.

Vad borde politiken göra istället?  

“Vi ser att kontorshotell och coworking-platser blir allt mer populära. Är det på grund av höga hyror? Nej, det beror på att folk vill få information från varandra. Universitet tillhandahåller en sådan informationsrik miljö och därför är närhet till goda universitet vanligtvis bra för entreprenörer.”

“En grupp människor med en idé har alltid varit det som lägger grunden för en ny industri. Men det gäller att kommersialisera ny kunskap genom entreprenörskap. Politiker bör uppmuntra institutioner som underlättar för innovatörer att lära sig hur de kan bli entreprenörer.”

Gör Sverige detta i dag? 

“Något gör ni rätt eftersom företag startas. Men jag misstänker att det är trots er näringspolitik snarare än på tack vare den. Vill man gynna innovation och entreprenörskap visar våra studier att det är viktigare att politiker undanröjer hinder än att de ger finansiellt stöd.”

“Det finns vänner och det finns fiender när det gäller innovationer och entreprenörskap och politiker hamnar ofta på båda sidor här. Å ena sidan vill de stödja innovationsklimatet. Å andra sidan tenderar politiker att öka mängden regleringar, vilket är entreprenörskapets största fiende.”

I dag utmanar många digitala företag såsom online-läkare eller körapplikationen Über den befintliga strukturen i sina respektive branscher. Hur ska politikerna hantera sådant? 

“Ofta kan politiker göra mer för att förhandla med dem som förlorar när en ny teknik slår igenom. De bör samtidigt uppmuntra ny teknik, snarare än att subventionera en gammal industri.”

“Ta Über och taxinäringen till exempel. I nästan alla länder vill politikerna uppmuntra innovationer inom transportsektorn, men samtidigt stödjer de taxiåkarna gentemot Über. Resultatet är att Über nu samlar kapital för att utmana regeringar runt om i världen. Det är inte särskilt produktivt.”

“Om jag fick bestämma skulle jag förmodligen ha köpt de befintliga taxilicenserna från taxinäringen. Det skulle ha gett de företagen tillräckligt med kapital för att utmana Über med hjälp av den nya tekniken. Det ideala skulle vara att ha många lokala Übers snarare än ett globalt monopol.”

Vilka länder gör mest rätt här? 

“De bästa exemplen är några av de mindre och nyare länderna, till exempel Estland. De kunde bygga upp sin ekonomi utan en ryggsäck med befintliga regleringar.”

 Johanna Jeansson (Dagens Industri)