24

Feb 2018

Storslagen comeback för våra bästa grannar

De baltiska länderna går från klarhet till klarhet. På sistone har de till och med uppvisat asiatiska tillväxttal. Framtiden är ljus för våra bästa grannar.

Vilken comeback! För bara sju-åtta år sedan var Estland, Lettland och Litauen nere i en recession av grekiska proportioner. BNP störtdök och arbetslösheten steg till nivåer långt över 20 procent. Men till skillnad från Grekland har baltstaterna begåvats med kloka politiker som förstod att det var läge att spara istället för att slösa. Dessutom åtnjöt politikerna ett ovanligt folkligt stöd för åtstramningar, vilket så klart underlättade.

Nu är allt det där historia och det är dags att ta tempen på dagens Baltikum.

För att göra en lång historia betydligt kortare växer de tre länderna så det knakar. Estland är som alltid bäst i test, men Lettland och Litauen knappar in.

Minst av de tre länderna är Estland, men landet är också det mest framgångsrika.

Här är utbildningsnivån högst och trots att landet fortfarande har ganska låga lönekostnader har det lämnat ambitionen att attrahera utländska företag för billig produktion av simpla varor. It-sektorn är stor och landet skördar framgångar, bland annat i svallvågorna av Skype. Dessutom vågar Estland prova nytt. Låga inkomstskatter attraherar höginkomsttagare, vilket i sig skapar nya företag, jobb och skatteintäkter, ett beprövat koncept. I denna bemärkelse är Estland raka motsatsen till Sverige som ju numera gör sig känt som landet där högutbildade utvisas. I Estland skulle det så klart betraktas som galenskap.

Under de senaste åren har Estland profilerat sig med sina höga it-ambitioner. ”E-government” med elektroniskt medborgarskap är nyskapande. Det mesta kan helt enkelt göras elektroniskt. I Sverige har vi föredömet Skatteverket som gör det möjligt att deklarera och betala skatter på nätet, vilket är ovanligt. Estland har kommit ännu lite längre och digitaliserat även sjukvården med patientjournaler med mera. Dessutom testar landet ständigt nya saker. Estland var först med en platt och låg skatt, vilket visade sig blir en stor framgång. Klart att fler vill bo där då.

Dessutom gjorde man kollektivtrafiken i huvudstaden Tallinn avgiftsfri. Samtidigt inför Stockholm världens högsta biljettpriser på tunnelbanan och förundras över att så många fortfarande väljer bilen.Nu är Estland väl rustat inför framtiden. I Världsbankens konkurrenskraftsmätning ligger landet på plats 12 av världens länder, baserat på skattesystem, rättsväsende, elförsörjning, möjlighet att få byggtillstånd med mera. Fördel Estland.

Estland är den självklara ettan i Baltikum, men konkurrensen är stenhård om silvermedaljen. Både Lettland och Litauen tar stora kliv i rätt riktning. För några år sedan skulle jag nog ha valt Litauen, men efter en tuff batalj utser Di:s enväldige domare i dag Lettland till silvermedaljör. Att sänka arbetslösheten från 21 procent år 2010 till dagens 8 procent är en bedrift som är svårslagen. Jag kan inte komma på något annat land som lyckats med samma konststycke.

Tillväxten under kvartal 4 år 2017 var 4,2 procent, att jämföra med minus 16 procent under det tredje kvartalet år 2009. Det går fort nu. Dessutom tenderar pianot att bli självspelande när landet under så lång tid dränerats på driftiga människor som under de svåra åren valde att emigrera. Befolkningen minskade med hela 200.000, alltså med närmare tio procent. Nu återvänder dessa, inte sällan med adekvat utbildning.

Dessutom har politikerna spelat sina kort rätt, trots alla usla rådgivare. Internationella valutafonden, IMF, tyckte att situationen år 2009-2010 var så hopplös att landet bara måste bryta kopplingen till euron som Lettland hade för att i framtiden bli en del av EMU. Inte en chans, sa regeringen. Vi sparar oss ur detta. Och nu kommer belöningen. Det är imponerande.

Än återstår en del av nationsbygget. Konkurrenskraften är god och landet attraherar en hel del nya företag och bygger upp nya, men det gäller att göra som Estland och ta steg upp i värdekedjan och satsa ännu mer på utbildning, inte nöja sig med att konkurrera med en genomsnittlig månadslön på motsvarande 9.000 svenska kronor.

Litauen, med sin vackra huvudstad Vilnius, stupar alltså på mållinjen och erhåller bronsmedaljen, men någon skam faller inte över landet. Få länder gör mer rätt. Dessutom lyckades Litauen undvika den mest extrema överhettning som drabbade de nordliga grannarna före finanskrisen år 2007. Vän av ordning kan med fog hävda att Litauen i Di:s rankning får alltför lite betalt för att landet ju inte var lika extremöverhettat som Lettland före krisen, men samtidigt är Litauen i dag lite väl hett.

Ekonomin går bra och den senaste BNP-siffran tyder på tillväxt på 3,9 procent. Arbetslösheten har dessutom fallit från 14 procent år 2010 till dagens 9 procent med en inflation på 4 procent. Samtidigt har Litauen bytesbalansunderskott, till skillnad från de två andra som redovisar ett överskott i handeln med omvärlden. Och produktionen är fortfarande lite för simpel. Det är för många möbler som tillverkas till Ikea. Men Litauen slår grannlandet Lettland i Världsbankens konkurrenskraftsrankning. Och landet gör sitt yttersta för att på allvar attrahera både it- och hälso- och sjukvårdsföretag med en hög andel forskning. På sikt får man betalt.

Baltikum är inget enhetligt område. Det är inte Norden heller, även om vi ofta resonerar som om vi nordbor är mer lika än vad vi egentligen är.

Med den ambitionsnivå som Estland, Lettland och Litauen uppvisar är det ingen tvekan om att de rör sig i rätt riktning. Bättre grannar kan vi inte ha.

Henrik Mitelman/ Dagens Industri